Täss'on nainen tuulen tuoma Här är kvinnan vindasvepta
tuulen tuoma ve'en vetämä vindasvepta vattenförda
meren aaltojen ajama hämtad hit av havets vågor
meren tyrskyn työntelemä fören utav svall i stormen
Kuin mie käynen laulamahan När jag väl till kväden tager
laulan mie meret mesiksi kväder jag allt hav till honung
souloiksi meren somerot bottengrus till sältagryner
merem hiekat hernehiksi havets sand till gröna ärter
Yhen vyöni vyötännällä Med att en gång gjorda om mig
yhen paitani panolla en gång sätta särk på axeln
solkeni solittamalla en gång spänna smyckesöljan
polkimeni painamalla en gång sätta skon på foten
Nouse luontoni lovesta Lyft mitt lynne upp ur jorden
syntini syvästa maasta stig min synd ur jordens sköte
syntini syvästa maasta jordasyn ur svarta myllan
haavan alta haltiainen. jordedis ur asperoten. |